Le Pavillon New Orleans - klassisk hotellmark i söderns hjärta

Av: Thomas H

Söderns pärla ligger insvept i nattens mörker när en taxi för mig i raketfart från Louis Armstrong Airport. Jag kan nästan skära den tropiska luften med kniv när jag kliver av utanför Hotel Le Pavillon i centrala New Orleans.

Hotellets fasad ger en känsla av en lång historia. Anrika drag från förra seklets födelse är tydlig. Likaså de amerikanska inslagen. Everything’s bigger in America.

Hotellet ligger centralt på Poydras Street som är en av huvudgatorna i New Orleans Central Business District. Skyskrapor trängs med hus från kolonialtiden då fransmännen verkade i New Orleans. Det tar cirka 20 minuter att åka från Louis Armstrong Airport. Hotellet är beläget nära Hoysts Casino (om man gillar att spela) och det är 15 minuters promenad till det gigantika Convention Center, shoppingcentret Riverwalk, affärsgatan Canal Street och turistmagneten French Quarters. Hotellet ligger perfekt för att kunna njuta av musik, god mat och den speciella känslan som ramar in New Orleans.

Lobbyn

Hotel Le Pavillon har över 100 års erfarenhet av att ta hand om sina gäster och det märks. Det är en väldigt gemytlig och välkommande atmosfär. Historiens vingslag känns när man kliver in i lobbyn och välkomnas av en speciell värme. Men den sena timmen gör att den dekorativa lobbyn lämnar mig ensam. Stora kristallkronor pryder taket, fina mattor och levande blommor skapar en trevlig inramning. Ett annat tacksamt inslag är luftkonditioneringen. Trots att jag anlände vid midnatt var det närmare 28 grader och luftfuktigheten omkring 90%. Det är varmt.

Personalen är diskret och välkomnande. Innan jag vet ordet av det meddelas jag att mitt rum blivit uppgraderat till en svit – och jag hänvisas till våning fyra. Tyst smyger jag in i hissen och letar mig till våning fyra. Tröttheten gör sig påmind och plötsligt längtar jag extra mycket till sängen.

Under hela vistelsen möts jag av en skön vänlighet som kanske är typisk för den amerikanska södern. Vänligt och lagom – precis som jag vill ha det. På andra platser har jag upplevt jag en viss påträngande känsla från personalen. Det upplever jag inte på Le Pavillon. Personalen i hotellets restaurang - The Crystal Room är pricken över i:et där de skapar en personlig och välkomnande atmosfär.

Nästan alla mina vänner och bekanta blir uppgraderade till bättre hotellrum när de är i USA. Den här gången var det min tur. Jag fick svit nummer 430 på våning fyra - The Oriental Suite. I slutet av korridoren möts jag av två kraftiga dörrar med guldklädda handtag. Min svit. Jag stiger in och slås av storleken. Det är omkring tre gånger så stort som boende i Stockholm och inreddd liksom namnet antyder i orientalisk stil .Det känns lite konstigt att ha ett hotellrum som är 3 gånger så stort som min lägenhet. Ett rejält vardagsrum med öppen spis, några sköna fåtöljer, soffa och en stor (om än gammal) TV. Vardagsrummet smakfullt inrett med orientalisk konst.


Svit 430 - The Oriental Suite

Rummen är rejält luftkonditionerade vilket var välkommet under min vistelse. Det var över 30 grader varmt utomhus och luftfuktigheten låg över 90%. Att komma in i rummet var som att stiga in i ett kylrum. En lagom tempererat sådant. Sviten har två sovrum med egna badrum med badkar och en mellandel där en välfylld kyl log inbjudande. Normalt har jag väldigt svårt med heltäckningsmattor – men jag överlevde. En viss 90-tals känsla med en klassisk ”tjock TV” (eller tre stycken – en i varje rum) infinner sig – men jag gillar det. Allt funkar och är hemtrevligt. Samtidigt inget extraordinärt. Välkyld minibar med alla tänkbara drycker för den törstige.

Badrummen är rena, prydliga och andas 90-tal. Marmorgolv och nedsänkt badkar. Rikligt med duschkräm, schampo och handgjord tvål från Boston. Det är lagom – men inget extraordinärt. Ett gigantiskt blommigt och tillsynes gammalt duschdraperi drar ned upplevelsen något. Det känns som om de tagit en gardin av det tjockare slaget och använt i badrummet. Badrummet fyller sin funktion och det är rent, fräscht och snyggt. Men något saknas. Jag vill överraskas.

Att sova som en prins är ett uttjatat uttryck som min mamma ofta använde när jag var liten – men det är precis vad jag gjorde på Le Pavillion. En hög, robust säng med kraftig sängstomme och en perfekt madrass. Jag hade kunnat vara sängliggande under hela vistelsen om jag haft sällskap. Madrassen har enligt min rygg perfekt hårdhet. Kuddarna var fluffiga och sköna medan täcket svalt men samtidigt lagom varmt. En bra sömnupplevelse. Minns inte riktigt när jag sov så bra senast.

The Crystal Room - där frukosten intages

Tidigt på morgonen när jetlaggen gör sig påmind släntar jag ner i hotellet för att få i mig lite frukost. The Crystal Room är en väldigt vacker restaurang. Kristallkronor, vita dukar och allt annat som man räknar med på ett anrikt hotell. Stora tavlor på tidigare presidenter och viktiga personer för New Orleans tittar högtidligt ned på mig – utan att jag störs av det. Vid frukosten ges möjligheten att välja mellan en buffé alternativ att välja enstaka rätter.

Buffén är ganska avskalad men håller en väldigt hög kvalité. Det bjuds på en väldigt god fruktsallad och våfflor och French toast (givetvis dränkta i sirap ) får man inte missa.

Jag är glad över att New Orleans fick ta min USA-oskuld. Att besöka bluesens hemvist var något speciellt. Det finns en själ som är påtaglig. En äkthet bland de turistanpassade kvarteren. En öppenhet och vänlighet möter mig – de illvarslande ryktena om ”Murder City” känns långt borta. Trots sirener i fjärran. Om du vill se en annan del av USA. En annorlunda del med mycket själ. Besök New Orleans och varför inte bo på Le Pavillon, en bit klassisk hotellmark i söderns hjärta.

Omdöme

Hotellsjäl - 4: Le Pavillion har en lång och anrik historia. I över 100 år har gäster tagits om hand på bästa sätt i söders pärla. Hotellets själ är tydlig och ständigt närvarande.

Service: 4 - Professionella, hjälpsamma med låter en vara i fred. Inte alls påträngande som jag upplevt på vissa hotell. Fullt fokus på gästen – och jag kände mig hemma.

Atmosfär: 3 - En franskkolonial känsla som korsas med det typiskt amerikanska. Jag gillar känslan på hotellet samtidigt som det på något sätt andas 90-tal. Väl värt ett besök.

Sängar: 5 – Jag sov som en prins. En rejäl trästomme med sänghimmel, fluffiga men fasta kuddar, luftigt och härligt täcke. Och madrassen – vart beställer jag den?

Badrum: 3 – Där finns allt – men något opersonligt och inte riktigt min smak. Ett plus för den handgjorda tvålen (doftade väldigt gott) men det är något som saknas.

Läge: 4 – Det mesta du vill se ligger inom promenadavstånd. Ta med dig promenad skorna, klä dig luftigt och upplev New Orleans på riktigt.

Frukost och restaurang: 3 – En bra hotellfrukost om än ganska avskalad. Rosies våfflor med lönnsirap rekommenderas – men i övrigt inget extraordinärt. Minus för att den kostar extra.

Betyg:
26 av 35 möjliga

Karta: Google maps

Webbsajt: http://www.lepavillon.com/

Bilder från Le Pavillons webbplats.