Sandy Resort - Koh Samui - hotellet som ingen älskar

Av: Björn M

Redan när jag kliver ut ur taxin som tagit mig till denna resort önskar jag att jag var någon annanstans. När jag checkar in så vill jag checka ut. I receptionen möts jag av skyltar som berättar vad jag får göra. Och framförallt vad jag inte får göra. Överflödet av skyltar verkar aldrig ta slut. Internet 50 Baht. Ta inte med handduken till stranden. Frukosten serveras mellan dessa klockslag. Att jag sedan möts av den första riktigt otrevliga thailändaren som jag träffat på under mina många besök i landet gör inte saken bättre. Jag vill inte bo här. Men jag tänker på att jag bara ska bo där en natt för att sedan åka vidare till Koh Tao och det här hotellet ska ligga nära färjan.

Incheckad och klara blir vi hänvisade till rummet. Vi går förbi nedslitna byggnader som sett sina bästa dagar för några år sedan. Halvfärdiga hus med armeringsjärn som sticker ut likt vassa sylar ur huskroppar som aldrig blev vad de var tänkta att bli. När vi sedan kommer till byggnaden vårt rum ligger i så snubblar jag några gånger när jag ska upp för trappan. Trappan är feldimensionerad och trappsteg har alla olika höjd.

Också var det där här med rummet. Slitet. Riktigt slitet. Funderar över hur jag ska kunna sova här. Den stenhårda madrassen är inte bara oinbjudande i sig. Det känns som att de som sovit där tidigare har lämnat spår kvar i madrassen som jag inte vill upptäcka. Det är ingen bra känsla i rummet. Det är ingen bra känsla överhuvudtaget på resorten.

Resorten består av såväl hotellrum som bungalows. Allt i samma slitna standard. Hotellets restaurang och pool område lämnar ingen lycklig. Jag blir bara ledsen, ledsen för att ingen verkar älska det här hotellet. Varken gästerna, personalen eller ägarna verkar älska Sandy Resort. Sandy Resort skulle kunna vara ett ställe som alla glömt eller vill glömma. Hotellgästerna vill glömma det så snart de checkat ut. Personalen verkar varken känna stolthet över sitt yrke eller sin arbetsplats och glömmer nog bort att de jobbar när de är på sin arbetsplats som när de lämnar den. Och ägarna. Jag de vet nog inte om att de äger stället.Badrummet är lika slitet som resten. Och jag funderar över om det verkligen är nödvändigt att duscha. Varmvattnet kommer och går. Toaletten är full med kalkavlagringar. Du vill inte lägga din tandborst i glaset. Och helst vill du undvika att din necessär nuddar handfatet. Det är städat men du får en känsla av att det inte är rent. Och att det aldrig har varit riktigt rent.

På hotellet finns en skräddare som har en butik. Jag tycker synd om honom. I en hörna bakom poolen, baren och restaurangen ligger han intryckt. Jag undrar så vem som hittar dit. Har han några besökare? Får han det att gå runt? Jag får nästan tvångstankar och vill gå och låta honom sy något åt mig.

Så var det det här med frukosten. Jag undrar hur de tänkte. Det finns ananas och vattenmelon. Toastar och äggröra. Apelsinsaft och ost. Corn flakes och mjölk. Och lite annat. Men ananasen är omogen. Likaså vattenmelonen. Teet är svartare än kaffet som är så plaskigt att jag misstänker att de spätt gårdagens kaffe med lika mycket vatten. När jag ätit min frukost drabbas jag av magknipp och önskar att ätit någon annanstans.

Omdöme

Läge: 3 - Ligger vackert vid stranden men läget väger inte upp långa vägar

Sängarna: 1 - Du blir snabbt medveten om att du inte är den första som sovit i den

Atmosfär: 1 - Sliten, mycket sliten

Service: 0 - Service? Vad är det?

Hotellsjäl: 1 - Osympatisk

Frukost/restauranger: 1 - Banta - inled dagen med avstå från frukosten

Betyg
7 av 35 möjliga

 
Karta
Google Maps

Webbsajt
Sandy Resort